15 vanliga laboratoriekemikalier och hur de kan inordnas

För att arbetet på laboratoriet skall vara framgångsrikt måste man välja rätt kemikalier som stöd i säkra och effektiva processer. Beroende på målen fungerar vissa kemikalier bättre än andra, vilket sparar tid, utrustning, resurser och utbildning.

Varje projekt kan kräva förståelse av hur kemikalier kan förbättra och förändra ditt arbetsflöde.

I den här artikeln granskar vi de vanligaste typerna av laboratoriekemikalier samt hur de används och vilka säkerhetskrav som föreligger.

Vanligen förekommande laboratoriekemikalier och deras användning

Kunskap om kemikalietyper, inkl. åtkomst till korrekta förvarings- och hanteringsresurser kan minska uppkomsten av faror i samband med laboratoriekemikalier. Beroende på en kemikalies egenskaper finns det tydliga protokoll för hantering av spill, kontaminering och miljörisker.

Nedan finns en förteckning med typer av laboratoriekemikalier på basis av deras faroklassificering, samt en kortare förklaring av hur varje kemikalieklass kan användas.

1. Oxidatorer

   Dessa är kemiska föreningar som frisätter syre när de reagerar med ett annat ämne. Detta kan vara användbart inom vattenrening, textilblekning eller som oxideringsmedel som underlättar förbränning.

   Några exempel på oxidatorer: nitrater, nitriter, peroxideroch perborater.

2. Oxiderande syror

   Oxiderande syror är något starkare än andra oxidatorer och innehåller syre i den anjoniska strukturen. Detta är särskilt användbart när man försöker dra ut klor från saltsyra. Den är ett effektivt reducerande medel vilket gör den idealisk för upptagning av bromin- eller jodspill på laboratoriet.

   Exempel på oxiderande syror: salpetersyra, väteperoxid, eller kromsyra.

3. Antändliga vätskor

   Även om denna kemikalieklass har en tydlig förbrännings- och antändlighetsrisk finns det många unika användningsområden. Många av dessa kemikalier är lösningsmedel och kan användas i våtlaboratorietekniker, inkl. kromatografi, spektrometri och kemisk syntes. Dessa föreningar kan denaturera proteiner och hjälper till vid nedbrytning och separering av andra kemikalier.

   Exempel på antändliga vätskor: metanol, aceton, etanol, hexanoch toluen.

4. Oorganiska baser

   Metallhydroxider eller oorganiska baser används för att fälla ut tester. En utspädd form av natriumhydroxid kan användas i tester för metalljoner. Exempelvis reagerar en kopparsulfatlösning med en liten mängd natriumhydroxid, med utfällning och bildande av kopparhydroxid och natriumsultat. Kopparhydroxidsaltet kan sedan användas i andra beredningar av syntetiserade salter.

   Några exempel på oorganiska baser: natriumhydroxid och kaliumhydroxid.

5. Organiska baser

   Aminer, även kallade organiska baser, används inom medicin, fotobehandling och som komponent i syntetiseringen av raketdrivmedel och insektsbekämpningsmedel. De är polära ammoniakderivat och kan bilda vätebindningar som fungerar som baser och nukleofiler.

   Exempel på organiska baser: etanolamin och tributylamin.

6. Antändliga flytande syror

   Dessa kombinationssyror och antändliga ämnen används inom kemisk syntes som lösningsmedel och används vanligtvis i produktionen av estrar i kombination med olika alkoholer. Ättiksyra används som en organisk katalysator i många kemiska processer.

   Bland antändliga flytande syror återfinns bl.a. isättika, ättiksyraoch myrsyra.

7. Antändliga flytande baser

   Antändliga flytande baser såsom dimetylamin används för att syntetisera och tillverka industriella blandningar och material. De är ofta en föregångare till en mer komplex blandning, och reagerar med andra kemikalier för att slutföra processer såsom svavelvulkanisering av gummi. De kan användas i produktionen av beständsdelar i hushållsprodukter såsom såpa eller vanliga emulgatorer.

   Exempel på antändliga flytande baser: trietylamin, dimetylaminoch natriummetylat.

8. Organiska syror

   Organiska syror, som ofta används inom analytisk kemi och laboratorietester, fungerar som en föreningar som hjälper till att testa och identifiera obalanser som förekommer i ett biologiskt prov.

   Några exempel på organiska syror: smörsyra och pentansyra.

9. Oorganiska syror

   Denna kategori av kemikalier har omfattande användningsområden, från rening av föreningar såsom petroleum, till produktion av nitroglycerin. Oorganiska syror används mest inom syntes av fettsyror via destillering; emellertid finns det många kemikaliesynteser som kan genomföras med hjälp av organiska syror.

   De populäraste oorganiska syrorna är saltsyra, svavelsyra, fosforsyraoch fluorvätesyra.

10. Gifter

    Denna omfattande klass av giftiga kemikalier hanteras med försiktighet, eftersom de är farliga att arbeta med. Många är tillgängliga i vattenhaltiga lösningar; men de finns även som blandningar eller rena salter. Tillämpningarna varierar; från buffring av DNA-extraktion, utvinning av DNA från polyakrylamidgeler eller syntes av produkter såsom bindemedel.

    Några vanliga giftiga kemikalier: akrylamid, formaldehyd, fenoloch blyacetat.

11. Cyanider

    Cyanider är mycket giftiga föreningar som används inom stabilisering av elektronjoner under galvanisering. Dessa kemikalier kan även användas vid produktion av smycken samt guldbrytning eftersom de fungerar som kemisk extraktor och separerar metaller från malm.

    Exempel på cyanider: natriumcyanid, kaliumcyanidoch kalciumcyanid.

12. Luftantändliga kemikalier

    Luftantändliga ämnen är vätskor, fasta ämnen eller gaser som självantänds i luft vid eller under 130°F (54.4°C) inom fem minuters exponeringstid. De används inom forskningen för att katalysera specifika reaktioner, och ingår ofta i slutprodukter.

    I vissa tillämpningar förekommer delning av finmetaller såsom bismut och zink, eller i hydreringskatalysering av palladium på kol. Det är också viktigt att undvika förvaring i närheten av områden där vattenreaktiva kemikalier förekommer, för att undvika farlig samverkan.

    Några vanliga luftantändliga kemikalier är metallalkyler såsom: metyllitium eller trimetylaluminum.

13. Vattenreaktiva kemikalier

    Vattenreaktiva kemikalier kan förekomma i form av metallpulver eller flytande reagenser och de kan frisätta farlig eller antändlig gas när de utsätts för vatten eller fukt på laboratoriet. Vissa alkylmetaller i denna klass används i forskningssyften för deras samverkan med andra föreningar och den distinkt korta halveringstiden hos vissa föreningar såsom francium.

    Metallfosfider används i synnerhet inom syreutvecklingsreaktioner, vattenspjälkning och fotokatalytisk konvertering. Detta är tack vare deras konduktivitets- och elektrokatalytiska egenskaper. Denna användning som halvledare har drivit på forskningen och utvecklingen av Li-S-batterier (litium-svavel).

    Några exempel på vattenreaktiva kemikalier: magnesium, zink, kobolt, kaliumborohydridoch kalciumfosfid.

14. Vattenreaktiva syror

    Klorsilaner används ofta som beläggningar för silikon- och glasytor och finns i klassen vattenreaktiva syror. Även syrahalider finns i denna kemikalieklass och kan användas som mellanprodukter för att syntetisera organiska föreningar. När en syrahalid kombineras med vatten bildas karbonsyra, en förening som används i den industriella processen för syntetisering av ättiksyra.

    Några exempel på vattenreaktiva syror: dimetyldiklorsilanoch etyltriklorsilan.

15. Ofarliga (ej reglerade kemikalier)

    Till sist har vi föreningar som kallas för ofarliga kemikalier, för vilka inga kända faror är förknippade med hantering eller förvaring. Hit hör buffertar, surfaktanter, jonbyteshartser, odlingsmedier, pumpoljaoch salter. Man kan hitta giftiga konserveringsmedel (såsom kvicksilver eller azidsalter i buffertar) i vissa ofarliga produkter och därför måste alla säkerhetsmärkningar kontrolleras noggrant före användning.

    Dessa föreningar förekommer på de flesta laboratorier och specificeras ofta utifrån dina unika protokoll.

Inordnande av kemikalier på laboratorier

Det främsta syftet med inordnandet av kemikalier är att prioritera säkerheten genom att undvika oavsiktliga kemiska reaktioner. Detta kräver separation av kemikalier utifrån deras faroklassificeringar samt användning av förvaringsskåp för kemikalier vilka är utformade för att förhindra laboratorieolyckor eller brandrisker.

När kemikalier arrangeras på laboratoriet finns det några riktlinjer som kan hjälpa till att förhindra kemikalieolyckor och optimera effektiviteten:

• Märk upp alla kemikaliebehållare tydligt, och ange det datum då produkten levererades.
• Gör upp en plan för att ha förvaringsutrymmen för varje kemikalie; vissa produkter kan samförvaras i ett skåp, medan andra kan vara förknippade med brandrisker och måste förvaras för sig. Det finns diagram för kemikaliekompatibilitet vilka kan sättas upp på laboratoriet som en extra försiktighetsåtgärd. Undvik t.ex. att förvara oxidatorer med antändliga kemikalier; de kan framkalla en farlig reaktion vid exponering eller spill. För att läsa mer om hur kemikalieskåp ställs upp och kemikalier placeras efter klass, besök vår sida säkerhetsförvaring av kemikalier
• Använd ventilerade skåp för flyktiga eller luktgivande kemikalier.
• Antändliga vätskor måste förvaras i godkända brandskyddsskåp med enbart kompatibla material.
• Korrosiva material kräver korrosionsresistenta sekundära behållare som skydd av skåpen mot läckage eller spill.
• Om ditt laboratorium kräver temperaturstyrd kemikalieförvaring måste du säkerställa att alla kylar och frysar som används för kemikalieförvaring är korrekt märkta. Inga livsmedel får förvaras tillsammans med kemikalier. Vid förvaring av antändliga material i kyla, rekommenderar vi att man använder ett gnistfritt eller explosionssäkert kylskåp.
• Förvara inte kemikalier på arbetsbänken; detta utrymme skall vara reserverat för endast sådana kemikalier som används för tillfället.
• Undvik att förvara något ovanpå skåpen; det skall finnas ordentligt med utrymme runt alla sprinklerhuvuden så att brandbekämpningssystemet fungerar korrekt.
• Förvara kemikalier endast i godkända skåp och hyllsystem. Förvaring av kemikalier i dragskåp, på golv, eller exponerat för miljöpåfrestning kan påverka funktionen hos din utrustning och leda till farliga läckage eller spill.
• Stora, tunga kemikaliebehållare skall förvaras i axelhöjd eller därunder.

Avantor^® levererar förstklassiga kemikalier samt förvaringsmaterial som stöd i ditt laboratoriearbete.

Laboratoriekemikalier är oundgängliga i en välutrustad och produktiv arbetsmiljö. De utgör själva byggstenarna för innovation, och kan bidra med snabba och effektiva metoder för livsomvälvande vetenskapliga upptäckter.

När din personal förstår klassificeringarna av vanliga kemikalier som används på laboratoriet blir arbetet effektivare och säkrare – avfallet minskar och kemikalierelaterade olycksfall på arbetet kan undvikas.

För mer data om laboratoriekemikalier: kontakta din Avantor-representant; denne kan informera om våra produkter och resurser för just dina unika behov.